Hitta rätt längdskidor

I spåret eller utanför

Få människor i världen har så många kilometer med preparerade spår som skandinaver i städer och tätbebyggda områden. De flesta skidorna som säljs passar bra i sådana spår – både vanliga turskidor och fjällskidor (upp till 60 millimeter breda).

Skall du åka mycket i terräng utan spår som till exempel på fjället eller i orörd skog, bör du inte välja skidor med ett mått i ”midjan” på mindre än 50 millimeter. Bredden skidorna har på mitten är avgörande för om du kan åka i terräng eller om du måste hålla dig i de preparerade spåren.

Dessa är de vanligaste skidorna för träning och turåkning. Skidorna är väl insvängda och är bredast i spetsen. Typiska mått är 57 – 50 – 55 millimeter brett i spets, midja och änden. Det vanligaste användningsområdet är preparerade spår, men de kan också användas i naturlig snö. I lägre prisklasser är skidorna ofta lite tyngre och mjukare så att de skall passa en så bred målgrupp som möjligt.

När du går upp i prisklasserna blir skidorna lättare, smidigare och med ett spänn anpassat till olika personvikter och åkstilar. Därmed får du bättre glidegenskaper för att en mindre del av skidan skapar friktion i snön. Skidans mittpunkt hålls då upp och kommer bara ner i snön när du sparkar ifrån. Ju styvare skida, desto hårdare måste du sparka ifrån för att få fäste. Men det ger också högre precision.

Skidorna för dig som gillar att åka i fjällen och andra ställen där det inte finns uppkörda spår. Går ofta under betäckningen BC – Back Country. Skidorna kan också användas i spår där inte bredden i spetsen överstiger 60 millimeter då den i så fall riskerar att ta i kanterna på spåret. Vanliga mått är 59 – 51 – 55 millimeter. Det är vanligt att använda BC-bindningar och skor som är anpassade till lite tuffare användning, ofta gjorda i läder eller med GoreTex för värme och fukttålighet.

Dessa är styvare och smalare skidor gjorda för åkare med god teknik. De kräver precision och kraft i avspark för att fästsonen skall bli nog hårt nedtryckt, men ger större fart och skidglädje för entusiaster. För hobbymotionären kan de också användas till skating om man använder glidvax över hela skidan och inte något för fästet. En kombinationsstövel är ett bra alternativ om du vill använda skidorna för båda åktyperna. Lite längre stavar – upp till öronen – är en fördel vid skating.

Det är ett tag sedan stålkanter bara användes på tunga alpinskidor. Nu kan du få turskidor med instöpt stålkant på bägge sidor av skidan. Det betyder att området som är viktigt vid plogning eller skråande alltid är skarpt och ger mycket bättre kontroll. Modellerna med stålkanter kallas ofta fjällskidor eller har betäckningen BC. De är dock utmärkta turskidor som också passar i preparerade spår. Fjällskidor kan också fås med heltäckande stålkant.

Trenden är tydlig; vi väljer kortare skidor till längdåkning nu än för några år sedan. Det är en fin trend för att skidåkningen blir enklare utan att du förlorar glidegenskaper. Rekommenderad längd är kroppshöjden plus 15-25 centimeter beroende av erfarenhet, personlig stil och kroppsvikt.

Graden av insväng är viktig. Ju större insväng, desto lättare att svänga och därmed bättre kontroll i utförsåkning förutsatt att skidorna är mjuka nog, jämför med carvingskidor för alpint. Racingskidor är nästan helt utan insväng och spetsen kan till och med vara lite vass, något som fungerar bra i spår men som nästan blir oanvändbart i lössnö.

I dag är i stort sett alla skidor lätta, men det finns skillnader och de har naturliga förklaringar. Skidornas kärnor varierar i material och konstruktion. I grunden har vi två olika typer av kärnor: konstgjorda och av trä. Träkärnorna förstärkta med glasfiber ger mycket starka skidor med varierad styvhet och reaktion i skidorna. På den andra sidan finns det också modeller med ihålighet (celler) som är extra lätta.

Du bör överväga stålkanter på skidorna för vanliga turer. Det kan innebära några extra gram i vikt, men är väldigt praktiskt när du kommer till en utförsbacke med is eller skare. Har du hund som springer bredvid, bör du dock självklart undvika att skada dess fötter.

Beläggets kvalitet är avgörande för hur lätt du kan fästa smörningen till skidorna. Här är sintrad sula det magiska ordet. Har skidan det är kvalitén god. Här är det också avgörande hur intresserad du är av preparering. Några lägger sin själ i att göra iordning perfekta skidor för det aktuella föret. De for självklart en fin tur där skidglädjen verkligen gör dagen.

Många har kanske varken tid eller lust att sätta sig in i skidsmörningens finesser och föredrar därmed smörningsfria skidor. Mönstren i sulan förbättras kontinuerligt och många har smörningsfria som ett extrapar. Vid temperaturer runt noll och ”problemföre” som det ofta kan vara i senvinter och isiga spår, kan de smörningsfria absolut ha sina fördelar.

Några har hittat lösningen på många problem genom användning av skidfällar. Dagens skidfällar är enkla att spänna av och på skidorna och har en klibbig insida som sätter sig bra under skidan. Konstfibrer som ligger platt bakåt ser till att du för bästa möjliga fästa men också lite glid. Vanliga användare är skidåkare på toppturer i fjällmiljö där fällarna tas av i utförsåkningen. Många äldre gillar också det faktum att fällarna bromsar upp lite i nedförsbackar.