Det finns olika typer av tält. De vanligaste huvudkategorierna är dessa:
- Kupoltält
har samma form som en iglo och kännetecknas av
utanpåliggande stänger som böjs över hela kupolen och korsar varandra på
toppen. De har en cirkelformad grundplatta och är vanligtvis ett extremtält med
stormmattor. Mycket stadig mot vind och klarar kraftiga
snöfall.
- Tunneltält Tunneltält har böjliga stänger som är ledade och som förs in i gångar på ytterduken. Dessa har två eller tre stänger, mindre material och är lättare. Går att få tag på i många varianter från extrem användning till campingtält. Mycket stabil mot vind, särskilt med stormmattor. Kan kollapsa under mycket snö. Den helt klart mest populära av huvudkategorierna.
- Åstält är tält med branta långsidor och en stående stång i varje ände. Inte så tåligt mot vind men tåler snö bättre. Inte så många tält av den här typen på marknaden i dag.
- Kåtor/Lavvu är ett stort spetsformat tält som ursprungligen blev konstruerat med flera stolpar sammanflätade i toppen – som samerna gör. Kåtor som säljs i dag har bara en mittstång av lättviktsaluminium. Den ger plats för många människor och är perfekt för sociala tillfällen. Möjlighet att ha en eld eller en spis i mitten. Tål ganska stark vind om det är stormnätter. En stor lättviktskåta väger runt 5 kilo och har 8 sovplatser.
Tält köper du inte ofta och du bör inte köpa ett för enkelt tält med risk för att ångra köpet efter en säsong. Ett tips är att gå upp en nivå jämfört med vad du behöver. Om det inte är aktuellt med vinterbruk kan du strunta i extremmodellerna helt.
Väljer du ett tunneltält med god takhöjd i förtältet, får du många fördelar en regnig dag. Matlagning, lagring, allt blir enklare med ett tält med stor camp-del.
Tältstorlek
Åker du ofta på tur med en kompis/partner, är förmodligen ett tvåmannatält stort nog. Om ni är storväxta behöver ni ett tremannstält. Då får ni dessutom mycket mer plats till utrustning och komforten ökar märkbart. Åker du däremot ut själv ofta går det bra med ett enmanstält.
Stetind är ett bra exempel på ett enmanstält som är lätt att frakta då det bara väger 1,4 kilo.
Om ni är en större grupp bör ni ha flera tält eller gå i hop om en kåta. Kåtan ger som sagt stora sociala fördelar. Alla bor tillsammans i samma tält och det finns möjlighet för en värmekälla i mitten. Oavsett om en kåta väger upp emot 8 kilo med stänger, pluggar och eventuell grundduk, är det låg vikt fördelat på deltagarna.
Speciella saker att ta hänsyn till när man funderar på helårstält
Om ni är en större grupp bör ni ha flera tält eller gå i hop om en kåta. Kåtan ger som sagt stora sociala fördelar. Alla bor tillsammans i samma tält och det finns möjlighet för en värmekälla i mitten. Oavsett om en kåta väger upp emot 8 kilo med stänger, pluggar och eventuell grundduk, är det låg vikt fördelat på deltagarna.
Helårstält med stormmattor. Mattorna gör det enklare att få ett stadigt tält där fästlinor är svåranvända som t.ex. i snö, fjäll eller på sand. Lägg stenar eller gräv snö upp på mattorna så är du klar för stormen.
Kreativ användning av tält
Du kan använda innertältet som det är. En varm, klar sommarnatt där du bara behöver skydd mot insekter är den här lösningen tillräcklig och behagligt luftig.
På samma sätt kan ytterduken användas som skydd när du ska övernatta i skogen på sommaren och det är lite eller ingen vind. Packa ner ytterduken, ta med lite extra snöre till slaglinorna och nu kan du sätta upp din alldeles egna nylonbostad.
Dessa lösningar kräver lite kreativitet vad gäller fästning av toppen och slaglinorna. Använd träd eller liknande. Extra slaglinor fäster du till tältduken genom att tvinna i hop duken till ett snöre och göra en knut.
Vikt kontra plats
Självklart har vikt hög prioritet. Dock kan det finnas argument för att överväga annorlunda. Du får mer ut av turen i form av komfort bara genom att ta med ett något större tält.
Blir det dåligt väder eller att du av andra anledningar måste spendera en dag ”inomhus”, kommer du snabbt att märka fördelarna med den extra volymen. Takhöjden är också viktig och hänger oftast i hop med tältstorleken. Känslan av att slippa krypa runt måste också vägas in.
Till vänster står extremtältet Svalbard som er en kombination av kupol- och tunneltält. Till höger står Reinfjell lavvu med stormmattor, bottenduk och vedugn. Lavvuen kan också ha eget innertält. Med en gaslykta på tältstången saknar du bara vattenkran.
Vår slutsats när det kommer till vikt är: satsa på ett lättviktstält om turerna blir långa och krävande. Satsa på volym och höjd komfort om turerna lutar mer mot familjeturer och speciellt om barn kommer att vara med.
Är billiga tält bra nog?
Många erbjuder tält till mycket låga priser. De flesta av dessa är helt ok för en sommarövernattning utan regn. Många festivaler på sommaren domineras av billiga ”engångstält” som kastas efter festivalens slut. Har du lite större behov och ambitioner om vildmarksliv, kommer du att förstå att dessa inte alls håller i längden. Innan du köper ditt tält bör du tänka noga på följande detaljer:
- Val av textiler. Yttertältet bör helst vara i ropstop nylon för att inte rämna vid hård belastning.
- Enkelduks Gore-Tex tält är extremt lätta och självklart väldigt vädertåliga. Ett sådant täljt för två personer väger inte mer än 1,7 kilo.
- Se på sömmarna och blixtlåsen. Det är här du i första hand hittar skillnaderna. Ett kvalitetstält har flera stygn per centimeter än ett billigt. Se också på ändarna och i detaljer. Kolla att blixtlåsen är tvåvägs.
- Stängerna måste vara i aluminium och reservdelar bör följa med.
- Kolla ventilationsmöjligheter. Kondens i nylontält är ett välkänt fenomen. Det kan du läsa mer om längre ner i artikeln. En het sommarnatt, för att inte prata om en solstekt morgon, ropar du efter bra utluftning. Se om du kan öppna upp för ordentliga korsdrag.
Kom ihåg att du får vad du betalar för, i det långa loppet lönar det sig att välja ett känt märke.
Kondens
Det är skillnad på ventilation och utluftning. Ventilation betecknas som en jämn ström av friskluft för god sömn och ska kunna tömma tältet på kondens. Utluftning handlar mer om att skapa just ett korsdrag för snabbare effekt.
I ett tält bildas det huvudsakligen kondens från tre olika källor; från personerna som befinner sig i tältet, från luften och från backen. Kondensproblematiken uppstår i huvudsak med hög luftfuktighet och/eller låga temperaturer. Kondens sätter sig på kalla ytor, och på ett tält är yttertältet och golvduken mest utsatt. När väderförhållandena är optimala för kondens kommer den att bildas både på in- och utsidan av materialen.
När yttertältet rör sig på grund av vind eller regn, kommer kondensen som sitter på insidan att falla ner som droppar och det är lätt att tro att tältet släpper in regn och inte är tätt. Kondens bildas också lätt mellan golvduken och liggunderlaget som blir kalla på grund av den kyligare backen. I förrummet kan kondens bildas av flera orsaker. Förrummet har inte golvduk och fuktigheten från backen sätter sig istället på insidan av yttertältet.
Dessutom ligger det ofta fuktiga och våta ryggsäckar och annan utrustning i förtältet. Kokning i förrummet skapar också kondens som kan vara svårt att få bort.