Allt om kaliber

Den nätbaserade ordboken Caplex ger följande definition av Kaliber:

• ”kaliber (fr. calibre, av arabisk kalib, form, modell), inre tvärmått av ett rör, t.ex. loppet på ett skjutvapen och i sammanhanget också den tillhörande projektilens utvändiga diameter. K anges i millimeter eller centimeter, i engelsktalande land ofta i tum.”

Lite förenklat kan vi säga att kaliber anger invändigt mått av loppet på ett vapen.

Du har egentligen tre olika skalor att hålla reda på:

• Engelsk    

• Europeisk   

• Amerikansk

Intressant nog härstammar de engelska måtten på hagelpatroner från den tiden man stöpte blykulor av ett pund bly.

Från en av våra kunder har vi fått den här definitionen:

Kaliber kommer från det latinska ”qua libra” som betyder ”enligt vikt”. Den här slutsatsen kommer från att man av ett skålpund bly tillverkar 12 kulor, som har fått storkeksbeteckningen kaliber 12.

De europeiska måtten i övrigt, håller sig till millimeter. Amerikanarna använder tum och de flesta beteckningarna baseras på tusendels tum.

Här är det många som inte har full koll – och det är förståeligt. Kunderna kommer till butiken för att köpa 12, 16, och 20 millimeters hagelpatroner. Det är inte helt korrekt. På engelska är inte beteckningen för hagelpatroner caliber, men gauge (mått). Det är en mycket gammal beteckning som har sitt ursprung i ett pund rent bly. Här är historien om ursprunget till detta mått:

”One-pounder” var den engelska skeppskanonen vars projektil vägde ett pund. För att få projektiler till handhållna vapen i närkamp, delade man upp en större projektiler genom att smälta om den. I grund och botten får man kalibermåtten genom att stöpa om ett pund (454 gram) rent bly till lika stora runda kulor.

Tillverkar man 12 lika stora kulor motsvarar diametern på varje kula loppet i ett 12-kalibers-hagel. 20 mindre kulor motsvarar ett 20-kalibers lopp osv. På det sättet blir kalibern större när talet minskar. De enda undantagen är .410 och 9 millimeter trasthagel. Förklaring av dessa i nästa avsnitt.

Från vänster: kaliber 10, 12, 16, 20, 24, 32, 36 och 9 millimeter trasthagel. Flera kalibrar än de flesta någonsin kommer att stöta på. Kaliber 12 och 20 är de vanligaste.

Gevärspatroner med europeiska beteckningar

Här i hemtrakterna använder vi millimeter. Ett exempel på detta är 6,5x55 som är en kaliber de flesta känner till. Här står 6,5 för diametern på kulan medan 55 står för längden på hylsan. Det är en bra beteckning på en patron enligt oss, men kalibern är mest utbredd i de nordiska länderna.

Alla kalibrar kan betecknas med europeiska mått. Till exempel så heter .30-06 (se förklaring på den här sidan längre ner i artikeln) med europeiska mått 7,62x63. Ofta står det bara 7,62 på vapenkortet, något som blir frustrerande för säljare då det kan vara många olika patroner. Det är det vanligaste problemet med vapenkort. Om det stor på ditt vapenkort så kolla den exakta beteckningen på ditt vapen, och notera det.

I brytvapen, som kombigevär, drillingar och kipplauf (enkelskotts brytvapen), är det traditionellt använt vapen med krage. Det för att det ska vara lättare att få ut tomhylsan efter att skottet är avfyrat. Dessa patronerna får ett ”R” efter millimeterbeteckningen, som till exempel 7x57R och 5,6x52R.

Amerikanarna använder ju inte det metriska systemet i någon större omfattning. Man föredrar tum, fot och yard. Därför är även kaliber i dessa mått. De använder tusendels tum när de beskriver diametern på en kula. Alltså, när vi skriver .308 så menar vi egentligen 0,308 tum. Pratar vi om kaliber .223 är det med andra ord en patron där kulan har en diameter på 223 tusendelars tum.

Från vänster: .22, .22 win mag, 223, .308, 6,5x55, 30-06, 7x57R, 45-70, .300 win mag, 375 H&H, 416 Rigby.

Efter tumbeteckningen står ibland namnet på den producent som introducerade patronen på marknaden. Till exempel .270 Winchester, där det var Winchesterfabriken som konstruerade patronen. En annan variant är .30-06 Springfield, där kalibern är .30 (alltså en förkortning för .308), året den blev introducerat i det amerikanska försvaret var 1906, därav -06, och Springfield är vapnet som patronen producerades för.

Det som kan vara bra att veta, är att gevärskaliber alltid mäts mellan bommarna, alltså förhöjningarna som du ser mellan de spiralformade ränderna (spåren) i loppet. Därför kommer alltid den reella diametern på kulan vara större än kalibern som uppges. Till exempel är .308 som 7.62 millimeter mellan bommarna, medan den reella kuldiametern är 7,82 millimeter.

Du kanske inte förstod så mycket av den här artikeln heller, men vi hoppas att du fått svar på några av dina funderingar kring kaliber. Baskunskap är ju att lära sig kalibern för sina egna vapen. På så sätt undviker du att dra ut på jakt med patroner som inte passar.